Posteado por: don Gerardo de Suecia | 03 diciembre 2009

Coincidencias (47)

Este episodio dedicaré a las coincidencias. El tío de mi abuela era obispo. Su diócesis tenía un extenso muy grande. Todo el Norte de Suecia era su obispado con la ciudad de Härnösand como la ciudad diocesana. Se llamaba Lars Landgren con nombre de cariño Lars Alto.
Antes de que se hiciera obispo era párroco en una región donde no había ley ni orden.  El pueblo se llama Delsbo, y hay un dicho que trata de la indisciplina alli. Se dice: ”El comisario de distrito en Delsbo se perdió”.

A esta región venía Lars Alto. Mucha gente destilaba aguardiente en casa. Esto estaba prohibido y hacía que la anarquía se empeorara. Lars Alto decidía acabar con esta mala costumbre. Perú esto no le gustaban a algunos en Delsbo y el líder de la “resistencia”, se llamaba Skytt y a él la gente le llamaba Skytt borrachón.

Podría dar muchos ejemplos de la resistencia y el trabajo de párroco parecía más de lo de una policía. Una vez cuando Lars Alto estaba sentado en la casa del ayuntamiento (era también alcalde aquí) en frente a la gente, unos trataron de mover los bancos para apretar a Lars Alto entre la mesa y la pared. Pero él era fuerte y apretó la mesa adelante y Skytt Borrachón y los otros tenían que rendirse. Otra vez habían estirado una marona a través del camino para dañarle a Lars Alto cuando venía en su carruaje. Tampoco esto les lograban.  Y Lars Alto se iba de casa a casa destruyendo los aparatos de destilación casera. Hay una película de 1949 que trata de Lars Alto y allí se puede ver más de su vida.

Tengo un amigo, Tommy. Su mujer se llama Annicka.  Una vez cuando discutimos nuestros viajes en Suecia, les contamos que habíamos estado en Delsbo. Entonces Annicka dijo: ”Tengo parientes en Delsbo”. Y yo dije:”El tío de mi abuela era párroco allí y se llamaba Lars Landgren”. Y Annicka dijo:”Sí, y mi pariente era Skytt Borrachón”……..

In English/En ingles

Coincidences (47)

This episode I devote to coincidences. My grandmothers uncle was a bishop. His episcopate was very large. All of northern Sweden was his diocese with the town Härnösand as cathedral city. His name was Lars Landgren with the nickname Långlars (Tall Lars).
Before he became a bishop he was vicar in an area where there was neither law nor order. The name of the place is Delsbo and there is a saying that is as follows: “The dottle in Delsbo he disappeared he.”
To this part of the country came Långlars. Many people made moonshine. This was forbidden and the anarchy grew worse. Långlars decided to end this bad habit. But some people in Delsbo didn´t agree with him and the leader of the “resistance” was named Skytt and they called him Skytt drunkard.
I could give many examples of the resistance and the work as vicar more seemed like that of sheriff. One time when Långlars sat in the parish hall (he was leader of the parish meeting too) in front of the people some of them tried to move the benches in order to press Långlars between the table and the wall. But he was strong and pressed the table before himself and Skytt drunkard and the others had to give in.
Another time they had put a rope over the road to hurt Långlars when he came in his wagon. They didn´t succeed in doing this either. And Långlars went from house to house and broke the home stills. There is a movie from 1949 that deals with Långlars and there you can see more from his life.
I have a mate, Tommy. His cohabs name is Annicka. Once when we discussed travels in Sweden, we told them that we´d been in Delsbo. Then Annicka said: “I have relatives in Delsbo”. And I said: “My grandmothers uncle was vicar there and his name was Lars Landgren”. And Annicka said: “Yes, and my relative that was Skytt drunkard”…

En sueco/På svenska

Sammanträffanden (47)

Den här episoden ägnar jag åt sammanträffanden. Min mormors morbror var biskop. Hans stift var mycket stort. Hela Norra Sverige var hans biskopat med staden Härnösand som stiftsstad. Han hette Lars Landgren med smeknamnet Långlars

Innan han blev biskop var han kyrkoherde i ett område där det varken fanns lag eller ordning. Stället hette Delsbo och det finns ett ordspråk som handlar om laglösheten där:

Det lyder: ”Länsman i Delsbo han kom bort han”.

Till den här landsdelen kom Långlars. Mycket folk brände hembränt. Detta var förbjudet och förvärrade anarkin. Långlars bestämde sig för att göra slut på den här dåliga vanan. Men det tyckte inte vissa i Delsbo och ledaren för ”motståndet” hette Skytt och honom kallade man Fyllskytten.

Jag skulle kunna ge många exempel på motståndet och arbetet som kyrkoherde verkade mera som det en polis har.

En gång när Långlars satt i sockenstugan/rådhuset (han var rådman där också) mittemot folket, så försökte några röra bänkarna för att pressa Långlars mellan bordet och väggen. Men han var stark och tryckte bordet framför sig och Fyllskytten och de andra var tvungna att ge sig.

En annan gång hade de spänt ett rep tvärs över vägen för att skada Långlars när han kom i sin vagn. De lyckades inte med det heller. Och Långlars gick från hus till hus och slog sönder hembränningsapparater. Det finns en film från 1949 som handlar om Långlars och där kan man se mer ur hans liv.

Jag har en kompis, Tommy. Hans sambo/kvinna heter Annicka. En gång när vi diskuterade resor i Sverige, berättade vi för dem att vi hade varit i Delsbo. Då sa Annicka: ”Jag har släkt i Delsbo”. Och jag sa: ”Min morbrors morbror var kyrkoherde där och hette Lars Landgren”. Och Annicka sa: ”Ja, och min släkting det var Fyllskytten”….


Deja un comentario

Categorías